Man glömmer att nätterna är korta och sömnen den bedrar mig med min hjärtesorg.


sitter i en låda jag inte visste fanns.
eller så har jag bara varit här ett tag så jag glömt hur det varatt vara ute i det fria.
men jag tror jag gillar det här
eller så har jag bara glömt bort hur det känns att vara hel.
tror de är det som är grejen
det är något fattas

antar att det är en av anledningarna till att man stänger in sig själv
i slutändan.






kent gör mina dagar just nu.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0